#svpol

Första april. En dag då det rent generellt är tillåtet att ställa saker på huvudet, att plocka fram sitt bästa pokerface och säga de mest absurda av saker. En dag då det på det stora hela är tillåtet att låtsas om att världen är precis så galen som den faktiskt är.

Ni har förmodligen märkt två saker angående första april de senaste åren. Det ena är att det växt sig lite större än det en gång brukade vara. Särskilt på internet, där det blivit något av en tvådagarsfestival med allehanda tokigheter från världens alla hörn (med tillhörande tidsskillnader). Det andra är att det successivt blivit allt svårare att identifiera vilka nyhetsobjekt som är riktiga och vilka som är fake. Vissa år har skillnaden varit så liten att folk i flera dagar efteråt levt i någon slags limbo, där en reell förändring i det samhällspolitiska inte riktigt tagits på allvar i och med att de tillkännagivits just den första april.

Någon sade att saker och ting blir sanna om de upprepas tillräckligt många gånger. I dagsläget är saker bekräftade om de fortsätter återkomma även efter just idag.

Att kalla detta märkliga tider är något av en underdrift.

Det finns en tendens att vilja se denna sammanblandning av fiktion och verklighet som någonting patologiskt. Å ena sidan finns fiktionens och sagans värld, där magiska ting händer på löpande band; å andra sidan finns den hårda, kalla och brutala verklighet som inte ens serverar en lunch gratis. Och aldrig mötas de tu.

Problemet med detta synsätt är förstås att de tu möts rätt regelbundet, och skulle kunna sägas hanka stadigt numera. Saker som tidigare bara beskrivits som abstrakta, handsvepande deus ex machina-knep i spekulativ fiktion har så sakteliga börjat ta formen av prototyper i de mer välfinansierade labben, eller som omistliga inslag av väldigt många människors vardag. Som exempel på det senare har vi mobiltelefoner och datorer (som på sistone börjat smälta samman); och det förra hakar på, med nanoteknologiska och genmodifierade ting om vartannat.

Världen är inte bara märkligare än vi tror; den är märkligare än vi kan tro.

Så. Första april. Den dag på året då alla är tillåtna att säga någonting mycket märkligt utan att för den skull skämmas för det. Den dag på året då vi kan låtsas om att saker och ting till vardags egentligen är så där obegripliga som de faktiskt är.

Vi tror det skulle behövas fler första april, utspridda med terapeutiska mellanrum. Det skulle göra mer för folkhälsan än vad till och med en extra procentenhet på RUT-avdraget skulle lyckas med.

På tal om märkliga ting i vardagen.