Det går att dra paralleller. De kanske eller kanske inte är väntade, men det går att dra dem. Så låt oss dra en oväntad sådan:

Bilen är gårdagens internet.

Tänk på saken. Det är ett redskap för underlättandet av överföringen av budskap, information och människor, många är ekonomiskt beroende av det, dess införande in i masskulturen medförde ett massivt förändringsarbete vars konsekvenser vi ännu inte hunnit utröna fullt ut, dess spridning utplånar geografiska skillnader, återvitaliserar förfallna bygder som av olika anledningar blivit geografiskt otillgängliga, är ett fokus för enorm kulturell idolisering och om du är hipp så kör du fortfarande med en gammal klassisk maskin som drivs enbart av ren känsla för stil.

Och nu har vi inte ens börjat prata om bilar.

Bägge delar dessutom egenskapen att så fort någon ifrågasätter nödvändigheten hos endera så genererar det enorma reaktioner från människor som ser sina vardagar hotade. Någonting som är så väldigt självklart för livsföringen upplevs komma under attack, och den omedelbara responsen på en attack är alltid att mobilisera försvar – hur motiverat det än är med en problematisering av fenomenet.

Som med alla beroenden är det inte alltid rationellt att se ifrågasättanden som ett angrepp. Eller att utgå från att den situation som råkar råda just nu är den naturliga för tid och evighet.

Att bilen är gårdagens internet ger oss dock potentiella broar att bygga. Det sägs att det är katastrofalt svårt att förklara internets roll i det nymoderna samhälle vi nu lever i för folk som inte riktigt lever i det. Helt plötsligt finns det ett effektivt sätt att förklara det hela. Säg bara att det finns en ambition att fördyra eller försvåra användandet av deras bilar rejält, och använd sedan den omedelbara ilska som uppstår för att exemplifiera exakt hur de där unga obegripliga internetfanatikerna känner sig när diverse ingrepp planeras på deras förmåga att framföra sina favoritfordon.

Redan där har vi en solid bro av djupgående emotionell förståelse som skulle ha tagit åratal av ineffektivt rationellt förklarande att åstadkomma.

Historien är lite egen av sig. Den upprepar sig aldrig, men den hickar, rimmar, allitererar, använder anmärkningsvärda anaforer och tenderar över lag att följa vissa mönster i sitt framåtskridande. Det går att dra paralleller, och som ett anspråkslöst förslag vill vi lägga fram att börja se internet som en fortsättning av bilen, snarare än som en amorf och obegriplig nykomling som ingen förstår sig på.

Politiken blir så mycket lättare att förklara för väljarna då. Vilken målgrupp och politik det än råkar handla om.