Låt oss börja med en enkel premiss. En solid utgångspunkt, som du förmodligen redan håller med om:

Det är rätt att följa lagen.

Inga märkligheter, som ni ser. Vi kan förmodligen få representanter från samtliga politiska partier och inriktningar att svära högtidliga eder på detta påstående. Om det är någonting vi kan sägas ha bred samhällelig konsensus om, så är det detta.

Nu är dock mänskliga lagar inte riktigt av samma dignitet som naturlagar. En naturlag kan inte brytas, ens av den som försöker. Mänskliga lagar, däremot, kan brytas, och därför behövs det en uppsättning samhälleliga funktioner som ser till att folk låter bli att göra detta. Så som poliser, domstolar, militären och så vidare.

De kallas inte lagens väktare för inte.

Allt eftersom tiden går så blir dessa lagens väktare bättre och bättre på sitt jobb. Rutin arbetas in, nya metoder utvecklas och nya uppfinningar görs för att utföra väkteriet. Om någon råkar bryta mot lagen så vet dess upprätthållare precis vad de ska göra – och hur de kan göra det på bästa sätt. Efter hand regleras även detta i lagen, så att stabilitet och förutsägbarhet skapas i arbetsformerna.

Inga märkligheter här heller, som ni ser.

Låt oss backa till premissen igen. Anledningen till att det över lag anses vara en god idé att följa lagen kan summeras i två huvudpunkter. Å ena sidan ett rent personligt plan – det blir långt mycket lättare att leva ett bra liv som laglydig medborgare än som en brottsling. Å andra sidan på ett mer övergripande plan – om lagarna är rättrådigt utformade, så skapar de ett rättvist samhälle genom att åtlydas.

Det där ordet – utformas – är viktigt i sammanhanget. Mänskliga lagar kan inte bara brytas, de kan också ändras. Och ändras gör de, med jämna mellanrum.

Särskilt lagarna om hur lagens väktare ska och får agera.

I USA utfördes nyligen en förändring av precis dessa lagar. Från och med nyss så är det helt lagligt för den amerikanska lagens väktare att arrestera vem de vill, när de vill, hur länge de vill och av vilken anledning de vill. Vem som helst, var som helst i hela världen. Bokstavligen. Med motiveringen att de redan gör det på platser så som Guantanamo, och att det därmed är bra att det blir reglerat i lag, snarare än att det bara görs rent generellt.

USA är också ett land med världens största militär. Deras totala militära styrka är större än resten av världens sammanlagt, och de har tillräckligt med kärnvapen för att kunna dela med sig till alla. Och de har redan invaderat två länder på den här sidan millennieskiftet. Det står med andra ord bortom varje rimligt tvivel att de är redo att använda sina resurser om och när det bedöms vara nödvändigt.

Kom ihåg utgångspunkten – det är rätt att följa lagen.

Och enligt den nyligen genomförda förändringen av nämnda lag så är hela världen en laglig måltavla.

När dåvarande president Bush sade att världen hatade USA för deras friheter, så var han nog någonting på spåret. Dock inte när det gäller medborgarnas frihet att göra vad de vill i sitt sökande efter laglydig lycka, utan när det gäller statens frihet att ta sig vilka friheter varhelst den råkar vilja göra saker.

Fast “hat” är fel ord. “Rädsla” är nog mer passande. Rädsla för vad som händer när lagen faktiskt följs, så som den är tänkt att följas, av de som är tänkta att se till att den följs.

När lagarna är rättrådiga finns det ingen anledning att vara rädd. Men vem ringer man när man är rädd för polisen?