Bibliotek är märkliga varelser. Det går att gå in i dem, spendera tid därinne och sedan komma ut till en värld som är större än den man vaknade upp till den morgonen. Vad du än undrar över så finns det förmodligen en bok på temat, och om du inte hittar dem på egen hand så finns det hjälpsamma personer att fråga om hjälp. Att säga att all mänsklig kunskap finns därinne är något av en överdrift, men det finns alltid tillräckligt mycket för att ta en vidare med de problem en har för stunden.

Nu är förstås bibliotek inte bara en samling böcker. Det är en organiserad samling böcker, där det med enkelhet går att hitta böcker om olika ämnen. Medicinhyllorna innehåller böcker om medicin, juridikhyllan om juridik, deckarhyllan deckare – och så vidare.

Som student är det naturligt att befinna sig i ett universitets- eller högskolebibliotek lite då och då. Vanligtvis brukar studenter vara intresserade av nästa uppgift, så de flesta tenderar att målsöka sig till den bok de behöver för stunden. Naturligt nog – det går bara att läsa en bok i taget, trots allt.

Om man backar ett steg och börjar studera människorna snarare än böckerna, så ser man snabbt att det går att se vilket ämne någon läser genom att se vilka hyllor de går till. Läkarstudenterna söker sig till medicinhyllorna, juristerna till juridikhyllorna och bara litteraturvetarna vågar närma sig deckarhyllan. Över lag tenderar de olika disciplinerna att hålla sig på var sin kant, med ett fåtal modiga personer som vågar korsa de informella men ändå påtagliga gränserna.

Det finns lika informella och påtagliga gränser på internet. Bokstavligen all mänsklig kunskap finns till hands, men tendensen är ändå att människor håller sig på sina kanter, inom sina gemenskaper. Liberaler läser vad andra liberaler skriver, socialdemokrater läser andra socialdemokrater, modebloggare läser andra modebloggare – och så vidare. Och många gånger är det också det enda de läser; den egna gemenskapen är stor nog för att fylla dagsbehovet av läsning.

Det är en av internets paradoxer. Å ena sidan är det fenomenalt på att föra samman människor med gemensamma åsikter; å andra sidan är det precis lika fenomenalt på att segregera åsiktsgemenskaper från varandra. Samma internet som är så effektivt på att riva murar bygger även upp nya sådana.

Det vore ett misstag att skylla detta på internet. Människor gillar att umgås med personer de kommer överens med, trots allt. Men det vore ett lika stort misstag att sitta med världens samlade kunskap vid fingertopparna och nöja sig med det fragment som bäst bekräftar ens redan befintliga åsikter.

Internet finns. Ta vara på det, men ta det inte för givet.